Var som sagt på min första zumbaklass igår.
Det var rätt svårt, för att inte tala om jobbigt, men riktigt kul, så det ska jag fortsätta med.
Anledningen till att jag tycker det är jobbigt vet vi nog alla.
Tränar man ingenting och har noll kondis blir den här sortens pass rätt flåsiga i början
(mer än normalt kanske).
Har man sen ingen taktkänsla och rätt usel koordinationsförmåga
och knappt ens kan synka rörelserna i vanlig aerobic
så är det kanske inte så lätt att få rörelserna helt rätt i början.
Nu talar jag bara för mig själv, för jag har svårt för det där och är rätt stel i mina rörelser.
Så när det går för snabbt och jag inte hinner med riktigt, eller får rätt på rörelserna
så gör jag något annat istället (mest hoppar jag bara runt eller vickar lite på höfterna).
Huvudsaken är ju att jag rör på mig, eller hur?!
MEN, övning ger färdighet, så efter ett par gånger kommer det nog att sitta mer och mer.





Jag tänkte förresten återuppta projektet igen, nu när jag ändå satt igång med zumban.
Vad är det, tredje eller fjärde gången jag påbörjar det här?
Och varje gång brukar hålla i bara några få dagar.
Nu får jag faktiskt skärpa mig lite. Eller lite och lite, rätt mycket egentligen.
Annars kommer jag ingenvart och då kan jag egentligen inte klaga så mycket heller.

Och när vi ändå är inne på det ämnet och snokar.
Vi äter på tok för mycket kladd här hemma.
Mer än varannan dag blir det antingen halvfabrikat, dvs färdigrätt, eller skräpmat.
Vi borde, eller snarare måste, äta mer hemlagat då det både är snällare mot plånboken
och mot kroppen (fast det beror ju lite på vad för typ av mat det är förstås,
men ni förstår vart jag vill komma).
Så därför har jag bestämt mig för att bjuda Kimmy på hemmagjorda fiskburgare idag.
Lite, lite nyttigare än en pizza från Målet.