Påskafton idag,
och det blir middag i skogen hos svärföräldrarna.
Ska bli trevligt, för att inte tala om gott...
Jag och K hade egen påskmiddag, bara vi två, förra året,
det var mysigt, men inte samma som när man har det med "familjen".
Påskafton är lördagen i Stilla veckan, alltså dagen mellan långfredagen och påskdagen. Påskafton är i den kristna traditionen en "tom" dag. Kristus ligger i graven, och lärjungarna sitter inlåsta i rädsla för dem som avrättat honom. Inga gudstjänster firas i kyrkan denna dag. Istället väntar man till påsknatten för att fira Kristi uppståndelse.

Enligt Första Petrusbrevet 3:18-19 och 4:6 nedsteg Kristus till dödsriket för att rädda de rättfärdigas själar och öppna för dem himmelrikets portar. På påskens ikoner ser man Kristus trampa på dödsrikets portar, dess lås är sprängda och Kristus räcker handen åt Adam och Eva, åt kungar och profeter.

På påskafton firar vi påsk, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar - genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen. Det är därför som påskdagen är en glädjedag och den största högtiden i kyrkoåret eftersom uppståndelsen är central i det kristna budskapet. Det var på påskdagen den katolska fastan upphörde. I Sverige börjar vi vanligtvis firandet aftonen före högtidsdagen, precis som vid julafton och pingstafton.

Att påskaftonen i Sverige kommit att bli den stora "firardagen" under påsken kan troligen ses som en parallell till julaftonen. Påskafton förknippas i Sverige ofta med påskägg fyllt med godis eller andra saker, och mat, ofta ägg.

Källa: wikipedia, susning.nu och nordiska musset.se

Ett påskägg är ett färgat, ofta med ornament försett ägg. Därför tar man huvudsaklig ägg från höns. Man äter och skänker dessa ägg under påsken. Ibland kallar man också chokladägg och äggformade målade eller silkespappersförsedda kartonger som är fyllda med godis, för påskägg.

Med vårens och ljusets ankomst började hönsen värpa igen. Och under den katolska tiden var det populärt med äggmat efter fastans försakelser. Vårt äggätande är alltså både en kvarleva från den katolska tiden och styrt av förutsättningarna i naturen. Dessutom kan ägget vara en symbol för pånyttfödelsen - påskens centrala tema.

Äggmålningen härstammar från en gammal sed. Ibland sticker man hål på äggen och blåser ur innehållet och gör dem så lätta att de kan hängas upp i ett påskris.

Traditionen att ge bort ägg vid påsk lever kvar, men nu är det oftast ett stort dekorerat pappägg fyllt med godis och kanske någon liten present. Det förekommer att äggen göms så att barnen får leta rätt på dem. I bland annat England och Tyskland hävdar traditionen att det är påskharen som lägger ägg till påsk. Det är rentav vanligt att påskharen lägger äggen på hemliga ställen, så att barnen måste gå ut och leta reda på dem.

Källa: wikipedia, nordiskamuseet.se och susning.nu

Påskharen är en påsktradition som förknippas med påskäggen. Ursprungligen kommer traditionen från Tyskland, känd från 1600-talets senare del i Pfalz och Elsass. Traditionen var dock ännu 150 år ganska okänd i övriga Tyskland, men lanserades efter 1850 av godis- och leksaksindustrierna som en påsksymbol för barn.

Föreställningen att det är påskharen som kommer med påskäggen är relativt sen i Sverige. Påskharen kom hit under slutet av 1800-talet och är ett vanligt motiv på påskkort och ägg vid sidan av alla tuppar, hönor och kycklingar. Hos oss är den också mest känd som marsipan- eller chokladfigur. Efter tyskt föredöme har man dock i en del familjer en lek, där barnen ska leta upp de ägg som påskharen lagt.

Harens legendariska fortplantingsförmåga gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Därför förknippas haren till påsken och andra vårliga fruktsamhetsritualer där man firar livets återkomst efter vintern. Det är också därför påskharen förknippas med ägg, en liknande symbol för återfödelse och fruktbarhet. Detta har lett till den förargliga konsekvensen att småbarn ofta tror att haren lägger ägg.

Påskharen är en mytologisk figur som enligt sägnen anländer vid påsk och delar ut påskägg fylld med diverse godsaker. Historien grundar sig i en grekisk saga om en hare som blir "välsignad" av Artemis.

 

Som påskharens ursprung har man föreslagit sydtyska bildbröd med påskalamm som misstolkats. Ett annat ursprung kan vara häxornas mjölkhare, bjära, som i gångna tiders folktro var ett övernaturligt väsen som häxorna använde för att skaffa mjölk från grannarnas kor. Den omtalas inte sällan i häxprocessernas protokoll.

Källa: nordiskamuseet.se, susning.nu och wikipedia